Det blir bra!

Ja, det blir bra! Det kommer att gå bra. Oavsett besked finns det alltid en väg framåt, skrev kloka Cecilia till mig igår. Det kändes bra. Jag somnade vid vanlig tid igår. Morgonen var som vanligt. På förmiddagen stekte jag pannkakor åt Alice som hon skulle ha ifall hon blev hungrig efter skolan. Theo skulle till en kompis. Klockan 11.45 åkte Max och jag till Linköping. Lunchade med pappa och Elin. Det gick bra att prata om ditten och datten.

I bilen på vägen upp for tankarna - hur reagerar jag om dr säger att "Nej, tyvärr, tumören är kvar" - vad säger jag då? Eller om han säger "Det ser bra ut, det är okej" - hur kan jag hantera glädjen vid ett sånt besked?

Klockan 15.20 satt vi i väntrummet ingång 34, Onkologens hus. Max läste Aftonbladet och ibland hängde jag över axeln när jag inte funderade på vad doktorn skulle säga. Flera gånger under dagen försökte jag hålla tillbaka tårarna men ibland blev ögonen lite fuktiga.

Dr Gabriel kom med läkarstudenten Erik kl 15.40. Hur mår du?, frågade han inne på sitt kontor. Ok, tror jag, blev mitt svar. Doktor Gabriel fortsatte: Vi ska prata om svaret från MR-röntgen för du kommer ändå inte lyssna förrän vi har gått igenom det. Helt rätt, kloka doktor!

Han läste högt. Jag tyckte att det lät bra. Jag var tvungen att fråga "Är det bra?". Ja, säger doktor Gabriel, det är bra! Glädjetårar rinner. Jag ursäktar mina tårar men säger att jag är tvungen. Klart du ska gråta, säger dr Gabriel. Han ville också göra en gynekologisk undersökning. Usch, det var jobbigt. Han klämde, tryckte, ultraljud och hit och dit. Han sa: Det ser precis ut som det ska göra - ett ärr efter strålningen där tumören har suttit. Efter 40 minuter skildes vi åt och jag frågade om jag fick ge doktorn en kram. Det fick jag. Och jag är ingen kramare så detta var väldigt ovanligt men mitt sätt att visa min stora, stora tacksamhet!

På väg till parkeringen ringde jag mamma, syster, pappa och brorsan. Lite senare fick jag tag på Elin, min systerdotter. Syrran skulle ringa Carolina, yngsta systerdottern.

Ja, det blir bra och just nu är det bra! Precis som min faster sa - det blir bra! DET ÄR BRA!!!! Jag är glad, jag är tacksam! Max är glad, vi är så lättade. Alla är så glada för beskedet!!! Just nu har jag ont i huvudet - spänningen börjar släppa. Väntar på min dotter som är på torsdagsklubben. Max åkte iväg på ett möte om barnens skolskjutsar.

Ikväll ska vi planera hur vi ska fira det här!!! Underbara läkarvård, underbara fina vänner som har tänkt på mig! Nu måste jag smälta det här. Jag känner mig lite trött nu. Men jag återkommer imorgon!

Tusen kramar till alla er och alla andra i hela världen!!!!